Vattenskoter vs motocross
VS.
2006-Yamaha-YZ250F-small.jpg
Vattenskotern är havets motsvarighet till motocrosscykeln. Men vilken är snabbast, roligast att köra och mest användbar? Våghalsen utmanar crossen i en het duell på Göta kanal.
Gryningen är kommen. En tunn strimma av dimma har långsamt lättat från Göta kanals spegelblanka vattenyta. Vingslagen av två passerande sjöfåglar ljuder tydligt genom den fuktiga luften. Likaså några grodors kväkande.
Men plötsligt bryts tystnaden.
Svindlande fort susar en vattenskoter fram på kanalen och på cykel vägen bredvid dånar en motocrosscykel fram så att gräset i vägkanten lägger sig platt. Plötsligt släpper vattenskoterföraren gasen och strax därefter bromsar också crossen. Framdämparen går i botten och gruset stänker. Grodorna flyr.Farkosterna tävlar på en bojbana och ska just vända 180 grader runt ett av rundnings märkena. Vattenskotern håller hög fart genom hela svängen och drar upp en vattenridå lika bred som kanalen. Med motocrossen är det svårare. Den har en snävare böj att ta sig runt och när föraren väl rätar upp hojen och varvar motorn får han inte ner all kraft i marken. Motorn ryter argt. Bakhjulet spinner och sladdar. Men så snart han fått upp farten fäster hjulet fullt och accelerationen blir så stark att framhjulet lyfter. Trots det hinner han inte ikapp vattenskotern som tack vare sin vattenjet klarar de återstående svängarna lika effektivt som den första.
Streetrace
Banan går på Göta kanal mellan Ljungs västra och Skarpåsen. En av få platser i Sverige där en vat- G tenskoter kan tävla vid sidan av en motocross. Sträckan är 200 meter lång och har tre rundningsmärken. Starten går på mitten, följs upp av 180 graders vändningen, sedan en 360 graders rundning vid mittmärket och slutligen en till 180 graders vändning innan målgången vid mittmärket.
Första teståket, som beskrevs i inledningen, vann vattenskotern. Men det var mycket tack vare att Kalle Silfver satt vid styret. Han har kört jetski på elitnivå i USA och är också en hejare på vattenskoter. Mer spännande och betydligt jämnare blir det när jag, som är total nybörjare på vattenskoter, utmanar crossen.
Crossföraren heter Oskar Ferm Jakobsson, är 16 år, kommer från Ljusdal och är en av Sveriges främsta juniorer i grenen. Tävlingen kan liknas vid nattens streetrace där bilar och motorcyklar tävlar. Men de kör lagvidrigt på allmänna motorvägar, medan vi har fått tillstånd att tävla av självaste kanaldirektören Claes-Göran Österlund.
Nära krasch
Startmannen står med utsträckta armar. Crossföraren Oskar stirrar mig i ögonen samtidigt som han kaxigt varvar sin motor. Jag blänger tillbaka men kan inte svara med motorljud. Vattenskotern spinner tyst. Men den är en ulv i fåra kläder och jag tänker låta resultaten tala. I nästa sekund drar startmannen händerna mot kroppen.
Vi gasar fullt. Vattenskoterns gaspådrag omvandlas direkt till framåtdrivande kraft medan crossens bakhjul slirar. Men vattenskotern måste brottas med planingströskeln och under den ögonblickskorta tiden hinner crossen ikapp. Vi ligger jämsides och når första rundningsmärket på bara några sekunder.
Nu börjar problemen. Min novishjärna lever i fantasin att svängar ska genomföras på samma sätt som med motorcyklar, och jag lutar mig således inåt i kurvan. Problemet är att jetstrålen då riktas nedåt istället för åt sidan och styrningen uteblir. Dessutom har jag släppt för mycket på gasen, vilket är dödsdömt eftersom styrningen är beroende av jetstrålen. Kanalen är väldigt smal och omringad av en stenmur och det finns inte utrymme för misstag. Styrningen tar inte och jag åker
okontrollerat mot de karga stenblocken. I sista stund kastar jag mig framför farkosten och liggandes mot stenblocken tar jag emot skotern med handkraft. Både jag och skotern undgår skador, men mitt första race mot crossen går förlorat.
Smartare med vattenskoter
Farkosterna är lika snabba i acceleration och toppfart och båda ger häftiga adrenalinkickar. Men vattenskotrar har många fördelar gentemot motocrosscyklar. Crossbanorna är oftast rejält leriga vilket gör att slitaget på både motorcykel och kläder blir stort, och man måste tvätta alla delar efter varje körning. Efter en tur med en vattenskoter blir man blöt men inte smutsig. Körstilen för motocross bidrar också till stort slitage. Man utför höga hopp, bromsar hårt och accelererar så att bland annat växelhus, kedja och andra rörliga delar slits snabbt. Delarna är dyra och man måste lägga mycket tid på att mecka. Att underlaget är stenhårt gör också att skaderisken blir större än på vattnet. Brutna ben är inte ovanligt medan vurpor med vattenskoter sällan resulterar i värre skador än blåmärken.
Vattenskotern behöver heller inte servas lika ofta som crossen. Oljebyte efter 100 körda timmar är det enda som behövs. – Efter körning i saltvatten rekommenderas också att man använder sötvattenspolningen som finns för avgas- och kylsystem samt för vattenjetaggregatet, säger Kalle Silfver. Han har själv tävlat i motocross men bytte till Jetski och vattenskoter då han inte orkade med allt meckande och tvättande.
– Det berodde också på att jag tycker fartupplevelsen är mycket häftigare på vattnet och att skotern fungerar lika bra till tävlingar som för utflykter i skärgården. Tack vare deras minimala djupgående får man tillträde till de allra grundaste vikarna. Crossen fungerar enbart som tävlingsredskap och får bara användas på inhägnade områden.
Sista avgörande
I det andra racet får jag in snitsen. Istället för att stå upp och luta mig inåt i kurvorna sitter jag ned och försöker hålla skotern så upprätt som möjligt. Det visar sig vara mer effektivt. Men i början tar jag det lite väl lugnt och crossen vinner med ett par meter till godo. Bäst av fem gäller. Tre återstår. I det tredje racet känner jag mig varmare i kläderna och dundrar in i kurvorna med hög fart och, till skillnad från tidigare, med någorlunda kontroll.
Det är enkelt att lära sig köra vattenskoter och jag blir ständigt modigare och kvickare.
Till slut känns det som att jag rundar bojarna lika effektivt som Anja Pärson tar käppar i en slalombacke. Snabbt och utan luft emellan.
Det blir tydligt att vattenskotern kan hålla mycket högre fart genom kurvorna än crossen. Hade det inte varit för ett par taffliga misstag jag gjorde i mitten av banan hade jag vunnit stort. Nu blir det målfoto och oavgjort. I de två sista racen är det inte längre någon kamp om vinsten. Crossen kör felfritt och jag godkänt. Det räcker för att jag ska passera målgången tiotals meter före den båda gångerna.
Efter bara en timmes övning lyckades jag alltså köra ifrån en vass crossförare.
Inte konstigt att vattenskotrar lockar fartglada människor ut på sjön. Ett hett tips är att gå med i en klubb och utmana andra i organiserade tävlingar på avlysta banor, där vatten skotern kommer till sin rätt.
Motocrossklassen är stor i Sverige trots att förarna bara kör på avlysta områden. De utmanar varandra istället för att köra mot vanliga bilar på gatorna. Vad är det för fel på vattenskoterförare? Så upp till bevis alla vattenskoterförare. Hör av er till Svenska racerbåtsförbundet och börja tävla.
Data Motocrosscykel Yamaha YS 250 F
Torrvikt . . . . . . . . . . . . . . 93,5 kg
Motortyp . . . . . . . . . . . . . . 4-takt
Slagvolym . . . . . . . . . . . . .249 cc
Effekt . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 hk
Startsystem . . . . . . . . . . . . .Kick
Växellåda . . . . . . . . . . . . 5-växlad
Tankvolym . . . . . . . . . . . . . . . . 7 l
Toppfart . . . . . . . . . ca 120 km/h
Data Vattenskoter Yamaha GP 1300 R
Längd . . . . . . . . . . . . . . . . 2,93 m
Bredd . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,15 m
Torrvikt . . . . . . . . . . . . . . 297 kg
Antal personer . . . 1–2, (160 kg)
Motortyp . . . 3 cylindrar, 2-takt
Slagvolym . . . . . . . . . . . 1 297 cc
Effekt . . . . . . . . 127 kW (170 hk)
Förvaringsutrymme . . . . . . 16 l
Förgasare. . . . . . . . Elektronisk bränsleinsprutning
Tankvolym . . . . . . . . . . . . . . 60 l
Toppfart . . . . . . . . . . . . . 60 knop
Text & Foto Gustav Morin
